Drivteknik.nu

 

Hem / Energieffektivisering / Energieffektivisering - ekonomi

Energieffektivisering - ekonomi

Ekonomi – att räkna på energieffektivisering                                                                                                Källa: LRF Konsult

Man kan räkna ekonomi på flera olika sätt. Hur man väljer att räkna beror på vad man vill uppnå med kalkylen, om man bara vill prioritera mellan åtgärder eller om man vill göra en mer komplett lönsamhetsbedömning. Det gäller för alla kalkyler att de bara är prognoser, kalkylresultatet är inte den absoluta sanningen. Men kalkyleringen blir säkrare ju bättre vi kan sätta in värden som speglar utvecklingen. Den största svårigheten är kanske att bedöma den framtida utvecklingen av priset på energi. De här kalkylmodellerna kan vara aktuella Payoff, payback Enkel beräkning av återbetalningstid – hur lång tid det tar att få tillbaka de pengar som investeringen kostat. Främst vid jämförelse och prioritering mellan åtgärder. Payoff med ränta Som ovan men med hänsyn även till räntekostnaden Investeringskalkyl, lönsamhetskalkyl Investeringens lönsamhet med hänsyn till energibesparingen

- och eventuellt ytterligare faktorer. Investeringstak Som lönsamhetskalkyl men kalkylen beräknar hur mycket som är möjligt att investera (tak) vid en viss energibesparing

- och eventuellt ytterligare faktorer

LCC- livscykelkostnad Totala kostnaden för investeringen under dess livslängd, omräknat till ett nuvärde.

Payoff

  • · Grov mätare
  • · Snabb
  • · Lämpar sig för snabb jämförelse mellan åtgärder
  • · Energikartläggningschecken (Energimyndigheten)

Investeringskalkyl, lönsamhetskalkyl

  • · Bättre än payoff för jämförelse mellan åtgärder
  • · Bättre prognos på åtgärdens lönsamhet

Investeringstak

  • · Svarar på frågan: ”Hur mycket kan jag som mest investera i åtgärden om jag vet vilken besparing och förbättring som den ger?”

LCC - livscykelkostnad

  • · Ger intressant jämförelse mellan investering och övriga kostnader, t.ex. energikostnader

Payoff eller återbetalningstid.

I payoff-kalkylen beräknar man hur snabbt investeringskostnaden kan betalas av den årliga energibesparingen. Om en energibesparingsåtgärd kostar 5 000 kr och ger en årlig besparing på 1 000 kr så bör jag ha återvunnit mina pengar på 5 år - i ekonomin talar man om en återbetalningstid (engelska payoff) på 5 år.

Formeln är enkel:



I denna enklaste form bortser man alltså från räntekostnader och andra kostnader och man säger ofta att
det är ”rak återbetalningstid”. Detta är den enklaste och snabbaste kalkylen och den kan vara lämplig
när man bara ska jämföra tänkbara investeringar. Den investering som ger den kortaste återbetalningstiden
blir den som bör prioriteras högst.

Exempel

Ett byte av en elmotor till en som är effektivare kostar 9 800 kr och den beräknas spara elenergi för 1 400 kr/år. Återbetalningstiden blir 9800/1400 = 7 år.

Om jag har en annan tänkbar investering som ger en kortare återbetalningstid, så är det ju lämpligt att prioritera den. Man bör göra den först om man bara ser till ekonomin, men andra faktorer kan naturligtvis också spela in.

Payoff med ränta

Payoff-kalkylen i den enklare formen ovan tar inte hänsyn till räntekostnaden, det vill säga kostnaden
för att binda upp pengar i en investering. Räntekostnaden finns alltid, eftersom kapitalet till investering
skulle kunna ge annan avkastning genom bankränta, avkastning på aktier eller amortering av skulder.
Därför finns en modifierad form, payoff med ränta:

 


Beräkningen av ränta är lite komplicerad. Formeln återges inte här utan vi nöjer oss med att konstatera att återbetalningstiden blir längre.

Exempel
Om vi i exemplet med elmotorn ovan tar hänsyn till företagets räntekrav på 4 procent, så sparar vi inte 1400 kr fullt ut. Vi har en räntekostnad på investeringen, som första året är 4 % av 9800 = 392 kr. Därför blir den egentliga besparingen 1400 – 392 = 1008 kr. År två sjunker räntekostnaden till 352 kr och besparingen blir 1400 – 352 = 1048 kr. Så fortsätter det. En noggrann beräkning ger en återbetalningstid på 8,4 år.


När vi bara ska jämföra sparåtgärder så får de samma rangordning oavsett om vi använder den enklare
payoff-kalkylen eller payoff-kalkylen med ränta. Valet mellan de två kalkylerna är alltså enkelt, vi
använder den enkla payoff-kalkylen.


Investeringskalkyl

Man får ofta anledning att göra en mer fullständig bedömning av lönsamheten med en investeringskalkyl.
Här pratar vi om investeringskalkyl och lönsamhetskalkyl som samma sak. Kostnaderna för åtgärden
ställs mot intäkterna, energibesparingen samt eventuellt andra plusvärden såsom bättre produktion
och minskad arbetsinsats. Får man ett överskott är investeringen lönsam.

 

 

Copyright © Drivteknik.nu 2007-2019. All rights reserved